Ingenting går som jag vill...
Skit också säger jag bara, får aldrig som jag vill. Hade verkligen behövt få lite som jag ville för en gångs skull..
Helknäpp dag och jag vill bara typ dö eller nått. Har verkligen inte mått såhär dåligt som jag gör just nu på ett tag. Har varit ovanligt glad fram tills idag, allt kommer på en gång som vanligt. Varför ska allting bli värre under stress?
Usch mår verkligen inge bra och jag hatar mig själv för att jag ännu en gång sitter och gråter för att jag mår så dåligt!Jag är så arg och besviken att jag sitter och gråter. Ingenting hjälper, kan inte tänka possitivt längre. Jag börjar bli förkyld, är superstressad, orolig, ensam och min mage gör svinont!!
Ni säger att ni inte är rädda för att säga det face to face, så varför gör ni inte det då?
Grymt mycket snällare. Ni fick mig att falla till marken så passa på, sparka och spotta hur mycket ni vill.
Vad som än händer, så tänker jag kämpa för en framtid värd att leva. En framtid där jag kan vara lycklig oavsett vad som händer. Att leva ett långt lyckligt, hälsosamt liv omringad av människor jag älskar är nog mitt livsmål. När jag är typ 100år gammal och har upplevt all denna kärlek och lycka jag strävar efter, först då tänker jag lägga mig ner och dö!!
Helknäpp dag och jag vill bara typ dö eller nått. Har verkligen inte mått såhär dåligt som jag gör just nu på ett tag. Har varit ovanligt glad fram tills idag, allt kommer på en gång som vanligt. Varför ska allting bli värre under stress?
Usch mår verkligen inge bra och jag hatar mig själv för att jag ännu en gång sitter och gråter för att jag mår så dåligt!Jag är så arg och besviken att jag sitter och gråter. Ingenting hjälper, kan inte tänka possitivt längre. Jag börjar bli förkyld, är superstressad, orolig, ensam och min mage gör svinont!!
Jag vill inte ha det såhär, vad gör jag för fel egentligen? Något måste jag ju göra fel eftersom jag aldrig kan vara riktigt glad i mer än en vecka. Så fort jag varit riktigt glad i runt en vecka händer det alltid något som förstör hela skiten.
Jag vet att ni bara vill mitt bästa men ni måste ju förstå hur jag känner också. Det handlar om många saker, i början brydde jag mig inte så mycket men nu när ni får mig att sämre istället för att må bättre tyckte jag det var dags att säga ifrån. Men som jag trodde som var ingen som brydde sig, ingen bryr sig om mig längre så vafan försöker jag få folk att förstå egentligen?
Jag hörde er snacka om mig innan, det gjorde mig verkligen besviken. Kul att veta att jag förstört din dag, för ni försörde mitt dag. Ni spräckte min bubbla! Nu är jag ännu en gång ensam och rädd, ni fick som ni ville. Jag har ingen kvar nu. Hur vet jag att ni inte sitter och pratar om mig ännu mer när jag inte här?
Ni säger att ni inte är rädda för att säga det face to face, så varför gör ni inte det då?
Grymt mycket snällare. Ni fick mig att falla till marken så passa på, sparka och spotta hur mycket ni vill.
Det finns snart inget kvar att förstå eftersom folk bara blir irriterade på mig så fort jag öppnar käften. Jag tänker låsa in mig till påsk, åka till huskvarna och komma hem med ett leende på läpparna!
Vad som än händer, så tänker jag kämpa för en framtid värd att leva. En framtid där jag kan vara lycklig oavsett vad som händer. Att leva ett långt lyckligt, hälsosamt liv omringad av människor jag älskar är nog mitt livsmål. När jag är typ 100år gammal och har upplevt all denna kärlek och lycka jag strävar efter, först då tänker jag lägga mig ner och dö!!
Kommentarer
Trackback